lenatiffanytown

Idag kände jag att jag var tvungen att försöka göra en förändring. En förändring till det bättre på jobbet.
Har nu kommit till det stadiet att jag nästan skärmar mig från mina arbetsuppgifter och förtränger det som är jobbigt. Därför bestämde jag mig för att ta tag i det.
Det som är svårt när man behöver hjälp själv är vem/vilken läkare man ska gå till. För att ena stunden vara patient och nästa stund sitter man och fikar ihopa....
Hur som helst så pratade jag med vår sköterska, som föreslog att jag skulle prata med vår psykolog. Hon förstod ju precis vad det handlade om, då hon ju jobbar på samma arbetsplats. Hon bekräftade att mitt sätt att tänka och reagera är ganska typiskt. Vi kom fram till att jag ska börja med att skissa på hur jag vill ha min arbetssituation. Jag ska även be om ett samtal med min chef ostört, och det är inte så lätt. Han blir alltid störd. Men hur som helst så sa jag till honom att: jag vill ha ett samtal med dig ostört! Ja, det förstod han och det ska vi ta snarast. Så tills dess måste jag skissa ner lite vad jag vill säga och hur jag vill ha det.
Som det är nu sitter vi i ett litet rum, vilket innebär att om han pratar i telefon så kan jag inte göra det, för då hör inte han. Och pratar han i telefon kan jag inte använda min skrivare, för då väsnas det för mycket. Suck! Hur lätt är det att vara effektiv sekreterare då??? Tillsammans med detta är det en ständig ström av människor in och ut ur rummet, där vissa ska prata med mig, men en hel del ska prata med vår chef. Dessutom måste jag skaffa mig lite mer struktur i mina arbetsuppgifter. Jag ska också lära mig säga nej, detta kan jag inte ta på mig också! Men det är lättare sagt än gjort.
Dock tror jag det är lite mindre svårt nu när jag tror min chef förstår att det är allvar. Har även kollegor som säger att jag måste säga stopp, innan jag rasar ihop. Men man ska ju vara duktig och klara och fixa allt och lite tilll. Helst innan någon har bett mig om det. Är man dum eller....???

Så nu hoppas jag att jag stoppat innan jag, som det så populärt heter, har gått in i väggen.

Nu väntar sängen, så därför säger jag godnatt till er alla och önskar en en skön sömn!
Kram Lena