lenatiffanytown

Som sagt så kom vi hem sent söndag kväll från Turkiet. Olle åkte hela dagen med hög feber, som vi försökte dämpa med diverse medicin. När han vaknade måndag morgon hade han 39,4 i temp och denna hann stiga till 40,2 innan vi åkte till doktorn. Trodde han fått halsfluss, men halsprovet var negativt. Däremot hade han en snabbsänka på 79 och den ska vara under 8. Med andra ord blev det ordination på, som jag skrivit många gånger i journaler, symtomatisk behandling. Dvs smärtstillande och febernedsättande, vila och mycket dryck. Idag har febern sjunkit betydligt, men han har väldgit ont i halsen fortfarande. Stackaren!
Hans kompis ringde igår förmiddag och ville träffas, men det får ju tyvärr vänta. Enligt hans mamma hade han längtat så tills Olle kom hem. 

Just nu sitter jag på vår terass och skriver. Det är väldigt fint väder och inte så intensiv hetta som i Turkiet. 35 grader och däröver är lite väl mycket för mig. Det kännas nästan som om man jagar skugga eller bad då. Men man ska inte klaga, det var helt självvalt att åka till Turkiet och dessutom kostade det x antal tusen.

Men det har varit en trevlig resa trots alla händelser och krassligheter.

I måndags kom jag ner tidigt på morgonen efter att ha rest hela natten. Det är ingen hit, måste jag säga. Visserligen var det inga förseningar, men det är drygt iallafall.
Lagom till jag anlände, åkte mormor och morfar till sjukhuset. Då hade deras magar bråkat en del och på sjukhuset blev de inlagda på ett rum i var sin säng med dropp i armen. Dock tyckte pappa att det droppade lite för långsamt så han ökade takten själv, vilket inte var så uppskattat av personalen..... Konsigt...;-)
På eftermiddagen fick dem åka tillbaka till hotellet om än lite motvilligt av läkaren.
Såhär såg sjukhuset ut, Alanya Can hospital:



På tidagen chansade vi, trots oroliga magar, på att ta en utflykt framåt eftermiddagen. Då bar det av på en liten rundtur i Alanya med buss. Första stoppet var ett guldsmedsföretag som hetter Tiffanys. Här fick Olle en silverarmband som han blev mycket nöjd med.



Det fanns ju väldigt mycket vackert och fint att handla, men jag nöjde mig med att få mina egna ringar putsade:



Därefter körde vi upp till en gammal borgruin. Väldigt fin utsikt över Alanya var det och vacker natur:
Här kommer några bilder från denna plats.

 

Därifrån åkte vi till en läderaffär och tittade på jackor. Väldigt många fina jackor, men man får ju begränsa sina inköp ibland. När vi var klara där gick vi ner till hamnen och på en båt, som tog oss ut en bit på havet.

 

  

Onsdag gick jag och Olle till ett Aqualand. Väldigt fin anläggning med många vattenruchkanor för alla åldrar. Baddagen avslutades med sk rafting, paddling i forsliknande vatten. Tyvärr slog Olle i ett finger under denna turen och fick det omplåstrat av personal på plats.

 



Onsdagen avslutades med att pappa blev inlagd på lasarettet igen för ny provtagning, dropp och mediciner. Trist för oss alla men framför allt för honom. Vi hälsade på honom på kvällen och då såg det ut såhär:



Efteråt gick vi andra för att äta lite mat, eftersom vi var väldigt hungriga då. Ellis började "nalla" av
morfars pasta innan vi hann iväg. God pizza blev det för min del.



Torsdag lunch kom morfar hem till hotellet igen. Denna gånger med nya mediciner som vi hoppades skulle hjälpa.

Fredag och midsommarafton kom härnäst. Vi blev bekanta med ett litet sällskap från Kumla och dessa kloka människor hade sill med sig. Vi gick och köpte jordgubbar i fruktaffären och tillsammans med lite mat från hotellets buffé blev det en trevlig midsommarlunch med sill och snaps.



Lördagen kom och denna dag låg Olle mest på rummet och mådde dåligt. Han orkade inte vara ute i solen och hade ont lite överallt, stackaren. Han låg mest och gjorde ingenting. Då trodde jag mest att han var trött på solen, men i efterhand förstår jag ju varför han bara ville ligga på rummet.
På eftmiddagen var Jenny och klippte sig och jag fick gjort manikyr. Hade ätit och druckit för dåligt under dagen och var nära att svimma innan behandlingen var klar. Fick hänga över bordet, fick vatten och dricka, vi flyttade ut på ballkongen där manikyren fortsatte och slutligen blev det ett toalettbesök och efter detta kändes det lite bättre igen, tack och lov.

Så var snart söndagen här och dags för hemresa. En återigen väldigt varm dag, så vi torkade "svitten" lite till mans.

 

 

Väl på flygplatsen, efter 2 timmars bussresa, var flyget 1 timme försenat, men framåt sen söndagkväll anlände vi till Svågertorp efter, trots alla händelser, en skön resa.

Nu återstår att kurera Olle så att han mår bra igen!

Tills vi ses igen.....Kram Lena!